Senaste nytt på kattfronten i vårt numera rätt håriga hushålle: Alla djuren fäller, Misse brölar, troligen på grund av att hon vill tillverka nya kattungar då de senaste uppenbarligen inte fyller henne med den tillfredsställelse hon hade hoppats på. KatteLatteSven är fetare än någonsin och morrar när kattungarna närmar sig skålarna.Men där upphör hotbeteendet, för i övrigt är han den gosigaste storebror en katt kan önska sig. MonsterMaja har fått stryk både här och var och gömmer sig sedan någon vecka under Mirjas säng. Visar hon morrhåren i närheten av Misses ungar är hon dödens lammunge, något som hon aldrig tidigare fått uppleva. Undrar just hur hon ska återvinna sjjälvförtroendet...Cesar är djupt förnärmad över att alla hojtar NAAAW så fort de där fåniga små fluffbollarna studsar omkring. Det är inte lätt för en hund döpt till Archibald Bartolomeus Cesar att han inte alltid kan stå i rampljuset för folks söt-utrop...
Dessa dagar har samtliga i familjen små röda strimmor på händerna, eller på benen. Det är ett tecken på att kattungarnas klor fungerar tillfredsställande. De kan: anfalla händer, klättra upp för byxben och nakna ben, klamra sig fast på skuldror och perforera intet ont anande tår. De kan vidare låta som ett tippande lass småsten medan de stormar fram över golv och i trappor, dra ner bordsdukar, ligga i bakhåll i påsar, och vara totalt osynliga i timmar efter man dammsugit. De kan äta ugnsbakad lax, två skålar med kattknoppror och sedan sprätta ut kattsand i en radie på två meter runt kattlådan. De kan även välta vattenskålar som är fyllda till bredden. Det är två ytterst kompetenta rackare, som dessutom högljutt spinner i kapp så fort de får syn på en.
Jag är helt övertygad om att de betingar ett betydande belopp på kattmarknaden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar